GenderTimer placerar kvinnodominerade ”Skam” på sin vita lista

skam

Skam är den norska serien som blivit hyllad världen över och redan vunnit flera tv-priser. I fredags släpptes den efterlängtade 3:e säsongen på SVTPlay. Efter mätning placerar GenderTimer serien på sin vita lista, detta eftersom den bidrar till att öka andelen kvinnor som hörs i media (från dagens 30 %). Resultatet visar att tjejerna får 61,8 % av taltiden.

Förutom att serien har hyllats för sin paketering, manus och skådespeleri, tas många intressanta ämnen upp på ett smart och lättillgängligt sätt. Under seriens gång lyfts bl.a. frågor kring feminism, droger, våld, religion och sexuell läggning.

Med fem unga kvinnor i huvudrollerna i säsong 1 och 2 tyckte vi att det var intressant att se hur den kvinnodominansen återspeglades i talfördelningen.  Kvinnor brukar tala mindre än vad folk tror. Ojämställdhet sker oftast i sammanhang som de inblandade tror är jämställda, säger Fredrik Eklöf, en av männen bakom GenderTimer.

Det sammanlagda resultatet, säsong 1-3, visar att tjejerna får 61,8 % av taltiden och killarna 38,2 %. Det gör att Skam placerar sig på GenderTimers vita lista eftersom serien bidrar till att öka andelen utrymme i media som kvinnor får.

Bakgrunden till att GenderTimer gör mätningar och uppmärksammar taltider är att kvinnor totalt sett i svensk media får komma till tals mycket mindre än män. Kvinnor hörs ca 30 % och männen 70 %. Program som bidrar till att jämna ut dessa siffror hamnar på GenderTimers vita lista.

Totalt resultat Säsong 1-3:
Gemensam taltid tjejer: 9354 sek (61,8 %)
Gemensam taltid killar: 5791 sek (38,2 %)

Resultat Säsong 1:
Gemensam taltid tjejer: 2799 sek (77,4 %)
Gemensam taltid killar: 807 sek (22,6 %)

Resultat Säsong 2:
Gemensam taltid tjejer: 5427 sek (81,6 %)
Gemensam taltid killar: 1221 sek (18,4 %)

Resultat Säsong 3:
Gemensam taltid tjejer: 1128 sek (23 %)
Gemensam taltid killar: 3763 sek (77 %)

Bild: blogg.ng.se

GenderTimer mäter talartid för könen för att synliggöra att kvinnor får mindre utrymme i media än män, och för att taltidsfördelning är ett av många exempel på hur ojämställdhet sker.  GenderTimers mål är att könen ska få ungefär samma utrymme i media i stort och i såväl arbetsrelaterade som privata möten. Det betyder inte att varje TV-serie eller möte behöver ha en jämställd fördelning, bara att det ska vara lika vanligt och naturligt att program eller möten är kvinnodominerade som att de är mansdominerade. GenderTimers mätningar säger inte om en serie eller ett möte är jämställt, bara hur taltidsfördelningen ser ut. Med GenderTimer kan du mäta talartid för kvinnor, män och icke-binära personer. 

Juliga mansgrisar, antifeministiska troll och seriösa samtal

svar
Frågor och svar om GenderTimers mätning av SVTs julkalender 2017

Vår mätning av julkalendern Selmas Saga har fått stor uppmärksamhet de senaste dagarna. En mätning som, precis som alla våra mätningar, syftar till att exemplifiera att talfördelningen ofta är ojämställd utan att vi tänker på det.

Många har hört av sig med frågor och intresset för GenderTimer har varit enormt.  Därför presenterar vi här frågor och svar så att fler kan ta del av samtalet som vi skapat.

Jämställdhetsfrågan väcker många känslor, särskilt i juletid verkar det som. Orden “mansgris” och “antifeministiska troll” i vår rubrik syftar inte på alla som kommenterat och resonerat med oss. Det har kommit många insiktsfulla frågor och förslag. Även de som låter arga för att vi mätt talartidsfördelningen i ett program vill vi försöka få till samtal med. Vi vet att även bakom de mest trolliga kommentarerna finns det ofta en eller flera viktiga tankar.

Vi har anonymiserat namnen på dem som svarat till oss privat.  


Ett av de mest dummaste analyserna jag sett på länge! Taltid är helt ointressant i kommunikation, det är innebörden som räknas. Gendertimer har inte bara fel i både slutsats och innebörd, dessutom är de diskriminerande då de tycker (enligt sin hemsida) att program med mycket ”kvinno tid” är bra men ”man tid är dåligt”. De står för ojämlikhet och diskriminering! Ett typexempel på ett företag man inte skall stödja om man är intresserad av effektiv och framgångsrik jämlikhet! Dags att sluta upp med det ”politiskt korrekta” och tänka själv medborgare! /Marcus

Marcus, bra att du vill få till ett så effektivt och framgångsrikt jämlikhetsarbete som möjligt.

Vi håller så klart inte med om att taltid är ”helt ointressant”. Kvinnor får idag bara en tredjedel av medieutrymmet. Det är ett demokratiskt problem. I klassrum och på arbetsmöten tar vi pojkar och män ofta plats på flickors och kvinnors bekostnad. Både kvinnor och män är så vana vid det att vi tenderar att tro att tiden är jämställt fördelad när män i själva verket får mer utrymme.

När det gäller våra listor, stämmer det att program med kvinnodominerad talartid hamnar på vita listan. Anledningen är att vi inte är ute efter att varje program måste ha en jämn könsfördelning. Det skulle bli stelbent produktion. Däremot vill vi att fördelningen i media i stort ska vara någonstans mellan 40 och 60 % för kvinnor och män. För att uppnå det, behöver det produceras FLER kvinnodominerade program.

Vi uppmanar också folk att tänka själva, och till exempel inte låta sig begränsas av könsstereotypa förväntningar av hur du ska vara och vad du ska tycka.


Hur tokar ni hålla på med detta skit, begriper ni hur sinnessjukt det här är. Det är ytterligheter som visar sig i ett samhälle som kört i diket, vänster och miljö svammel, världsliga saker

Det finns betydligt viktigare saker att ägna sig åt

Lägg ner!!!!

Orolig förbannad svensk /Michael

Hej Michael,

Tack för din kommentar. Du har helt rätt i att det finns många saker som är viktigare än taltiden i julkalendern. Vi arbetar mest med jämställdhet på arbetsplatser, och våra utbildare driver även projekt mot våld mot kvinnor på Namibias landsbygd och för kvinnors rättigheter i Afghanistan.

Att vi också mäter en sådan sak som taltider i julkalendern beror på två saker.

Det ena är att kvinnor och flickor idag bara får en tredjedel av medieutrymmet. Det är ett tydligt exempel på hur kvinnors erfarenheter och röster fortfarande inte kommer fram. Det behöver ändras och vi vill få folk och programmakare att se att om de inte tänker aktivt på representation av olika kön, så bidrar de med största sannolikhet till fortsatt ojämställd representation.

Det andra skälet är att taltid ger väldigt bra exempel på hur vi upprätthåller eller deltar i ojämställdhet i vår vardag utan att ens lägga märke till det. Genom att bli medvetna om att ojämställdhet är något som händer medan vi tycker att vi är jämställda, får vi upp ögonen för att vi behöver titta på oss själva och hur vi själva bidrar till ojämställdhet. Det är det viktiga. Att lyfta saker som julkalendern hjälper oss att få ut det budskapet och starta samtal om jämställdhet.


cancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancercancer /vitstoltman

Hej Vit Stolt Man, tråkigt att du verkar vilja oss illa. Lustigt att du nämner cancer. Ungefär var tredje nu levande svensk kommer att få cancer. Det är alldeles för många, tycker jag.

Kvinnor får ungefär en tredjedel av medieutrymmet. Det är alldeles för lite. Det är ett exempel på att vi inte är så jämställda som många tror att vi är. Det försöker vi sätta fingret på genom våra mätningar bland annat.

Vi gör också mycket annat. Våra utbildare lär chefer och medarbetare i näringslivet hur de kan se till att ge goda förutsättningar för både kvinnor och män. Bekämpar våld mot kvinnor på afrikansk landsbygd. Stärker kvinnors rättigheter i Afghanistan.

Vi hoppas inte att du får cancer.


Läste att ni hade gjort en fullständigt onödig analys över julkalendern (Selmas Saga).

Det är ju något allvarligt fel i huvudet på den/de som lägger ner energi på att analysera hurvida fördelningen är mellan män och kvinnor i julkalendern. Varför heter den Selmas Saga 24 avsnitt av 24? Är inte det konstigt? Borde den inte ha ett pojknamn på 12 av avsnitten? Ni hör ju själva (hoppas jag) hur sjukt det låter!!! Likaså är denna undersökning totalt sjuk och förmodligen utförd av någon/några bittra typer som är allmänt missnöjda med livet. Ni skämmer bara ut er själva och hamnar i de flestas ögon på en svart lista av korkskallar! /Peter

Hej Peter, GenderTimer är inte ute efter att varje program ska ha 50/50 i taltid eller när det gäller att döpa program. Det är som du säger en sjuk idé, som vi inte har föreslagit. Vi mäter program av två skäl:

  1. Flickor och kvinnor får idag en tredjedel av medieutrymmet. Det borde vara närmare 50 %, om vi vill att flickor och pojkar, kvinnor och män ska tillmätas samma värde och ha ungefär lika stor rätt att ge sin bild av verkligheten. För att uppnå det behöver det vara ungefär lika många program som är kvinnodominerade som de som är mansdominerade. De program som ger mest taltid åt män, bidrar till denna skeva fördelning, vilket vi vill uppmärksamma.
  2. Taltid är ett utmärkt exempel på hur ojämställdhet återskapas av oss, både kvinnor och män, och omkring oss hela tiden utan att vi tänker på det. Det är vanligt att både kvinnor och män tror att män pratar mindre än vi faktiskt gör, och att kvinnor tar större plats än de faktiskt gör.

Du har också fel när du drar slutsatsen att vi som ligger bakom mätningen är några bittra typer. Vi är rätt glada och nöjda av oss, även om vi tycker att det finns saker som vi vill försöka förändra.  Vi önskar dig god jul.


Ojämn talfördelning i julkalendern!!!??? Hoppas för faaan att ni inte kan få betalt för sån här skit-statistik?? Det kan väl ända inte vara så att ni har detta som jobb?? /Micke

Hej Micke, nej vi får (tyvärr) inte betalt för dessa undersökningar (än). Vi tar betalt för utbildningar och föreläsningar. En del av överskottet använder vi till att driva GenderTimer. Vi har ett par personer deltidsanställda som arbetar med teknik, mätningar och kommunikation.


Har ni inget bättre för er än å sitta och analysera en massa skit ! Ja jag tänker på julkalendern ! Det är ju fan patetiskt att skriva nått sånt om att det skulle va ett problem att det råkade vara lite fler män en kvinnor . Kanske nästa år är det tvärt om. Er patetiska nötter . Mvh ! Nej förresten skit på er. /Jens

Hej Jens, vi håller inte med om att Selmas Saga är skit. Vi har heller inte skrivit att taltiderna är ”ett problem”, det vi visar med vår mätning är att talfördelningen är ojämställd. Precis som du skriver kan talfördelningen mycket väl vara tvärt om nästa år. I så fall hamnar det årets julkalender på vår vita lista. Det ska bli spännande att se. Vi önskar dig god jul och gott nytt år!


Hej. Jag tittar på er svarta och vita lista, och den vita listan innehåller program där minst 40% av taltiden tillägnas kvinnor. Om projektet handlar om jämställdhet så borde väl dock i rättvisans namn kriteriet vara att inget av könen får ha mindre än 40% tid. T ex Sommarlov i Barnradion har 74% kvinnlig representation, dvs bara 26% manlig representation. Borde inte listan fungera åt båda hållen? /Johan

Hej Johan, vi förstår precis hur du menar. När vi skapat vår lista så utgår vi ifrån hur fördelningen ser ut i helhet. Alltså fördelning av alla program i svensk media. Då får kvinnor endast 30% av mediautrymmet. Därför placerar vi alla program som bidrar till att höja dessa 30% – så att den ska gå mot målet som är 50%. Det innebär att ett program som har 74% kvinnlig representation bidrar till att öka helheten mot 50% eftersom majoriteten av alla program är manligt dominerade. Om dagens fördelning var 50/50 hade alltså vår vita och svarta lista sett annorlunda ut. Hoppas du är nöjd med svaret. Vi önskar en god jul!


Seriöst.. lägg tid på annat vafan. /Marco

Hej Marco, vi har mycket annat på gång också. Vad tycker du vi ska lägga tiden på? Och vad lägger du själv din tid på?


Hej. Vem i hela friden har anlitat er? Och för vad? Får ni bidrag av staten? Är ni komplett galna eller är ert utspel tänkt att vara sarkastiskt? /Per

Hej Per, Kichisaga anlitas av företag och myndigheter för att med ökad självkännedom och genusmedvetenhet kunna göra ett ännu bättre jobb. Vi har goda resultat därifrån. Nej, vi har inga bidrag från staten. GenderTimer är ett projekt vi driver med egna medel för att belysa att ojämställdhet är något som ofta sker utan att vi tänker på det. Tror inte vi är komplett galna och jag vet att vi inte är sarkastiska. Vi önskar dig god jul!


Jag möter samma sak när jag diskuterar mäns våld mot kvinnor. Inte alla män-diskussionen överskuggar det faktum att det är män som slår. Vad vi män har för ansvar för manlighetsnormen tycks vi livrädda att diskutera. Bra jobb, Fredrik!

Fredrik Eklöf, GenderTimer: Shit ja, men det är också väldigt svårt att få sitt huvud – även mitt eget – runt det faktum att vi män – även du och jag – upprätthåller mansdominans trots att vi inte vill det och trots att vi motarbetar det. Jag har full förståelse för att det är jobbigt.

Fredrik A: Jobbigt är en sak – att förneka och motarbeta det en annan. Antar att det hela kokar ner till manlig självkänsla på individnivå, om du fattar hur jag menar.


Bertil: Hur är förhållandet mellan långa-korta, unga/medelålders/gamla- tjocka- smala, mörka- blonda, osv…. Som normkritiskt vuxna är det vårt ansvar att, utifrån ett sekundbaserat rättvisesystem, helt enkelt neka våra barn att vidare indoktrineras in i patriarkatets förtryckande mönster…..någon rättvisa efterlyses så att inte vissa ”grupper” känner sig kränkta och riskerar psykisk ohälsa pga ett upplevt utanförskap… eller!!!!

Fredrik Eklöf: Hey Bertil, jag ser inte någon som sagt sig vara kränkt av att männen hörs mer än kvinnorna i julkalendern. Med GenderTimer har vi bara visat att så är fallet och att programmet därmed bidrar till att kvinnor hörs så pass lite som en tredjedel av tiden. Varken GenderTimer eller någon annan jag läst har sagt att barn inte borde få titta på julkalendern.

Du låter däremot lite kränkt av att vi har påpekat detta. Stämmer det? Känner du dig kränkt?

Bertil: Nu drar du lite förhastade slutsatser Fredrik. Inte ens i min ungdom när vi jobbade på ackord och mättes av en tidstudiegubbe upplevde jag den känslan och långt mindre av dina/era tidstudier av barnprogram. Däremot förundras jag över att folk ids sitta…Visa mer

Fredrik: Nej, jag känner mig inte kränkt av det du skriver. Men du ironiserade över att ”vissa grupper känner sig kränkta och riskerar psykisk ohälsa” utan att någon talat om att någon känner sig kränkt av fördelningen av taltid i julkalendern. Det tycker jag var förhastade slutsatser och ett hårt tonläge som tyder på att du känner starkt kring dessa frågor. Därför undrade jag om det kanske var kränkthet.

Vår poäng med denna mätning är inte att kvinnor behöver få mer taltid i just julkalendern, utan att kvinnor behöver ges mer utrymme i media generellt. Och att vi alla behöver få upp ögonen för att vi sällan märker och problematiserar när män dominerar ett sammanhang.

Bertil: Att prata mycket innebär inte per automatik att dominera ett sammanhang… tänk på att tystnad ofta säger mer än tusen ord…jobbar f.ö. på en arbetsplats med 2 killar och 15 tjejer!!! men upplever aldrig ett underskott eller underdominans, känslor är något vi själva klär in oss i genom vilse i pannkakan och tankar som löper amok…vi är där alla för att utföra ett jobb och om det sen är män eller kvinnor spelar absolut ingen roll..

Fredrik Eklöf: Du har rätt i att det finns många sätt att dominera ett samtal eller ett program. Vi påstår inte att GenderTimer ger en fullständig bild av om ett program är jämställt eller ej. Den åsikten är det andra som (felaktigt) tillskriver oss.

Något som är intressant med taltid är att vi ofta upplever och tror att kvinnor och män hörs ungefär lika mycket när vi män i själva verket talar mer. Många kvinnor, särskilt i arbetslivet, känner av att det finns mindre tålamod med hur länge de pratar och lärt sig att formulera sig kort och koncist. Det är därför ganska sannolikt, men inte hundra procent säkert, att din upplevelse av att det inte finns något underskott på ditt jobb, inte stämmer.

GenderTimer har visat sig vara ett bra sätt att upptäcka om en grupp gör denna typ av felvärdering av hur mycket kvinnor och män talar.

”Men det viktiga är väl inte hur många sekunder varje kön pratar utan kvaliteten på det som sägs” brukar folk invända då. Ja, det är sant. Men om det är så att det nästan alltid är män som pratar mer och om kvinnor håller igen med sina tankar för att de märker att folk blir otåliga om de pratar lika länge som männen, då missar gruppen (eller samhället) perspektiv och erfarenheter som kan vara värdefulla.

Dessutom, många av dem som upptäckt att män pratar mer, har också börjat undersöka vad det är vi män säger som tar längre tid. Det de flesta konstaterar är att män upprepar vad någon annan redan sagt.


Pontus: Taltid är en sak. Tid i bild en annan. Hur ser den siffran ut i detta fall med en kvinnlig huvudroll?

Ponera att Selma skulle vara stum som rollkaraktär. Då skulle ingen reagera på mätvärdet. Sannolikt skulle vi hylla det jämlika i programmet.

Fredrik Eklöf: Att SVT ger flickor och kvinnor ledande roller är bra.

Annars, ja, om nu Selma hade varit stum, men det är hon inte. Det är en ganska stereotyp och begränsande bild av flickor, synas men inte höras. Men Selma är inte stum. Hon har mycket klokt att säga, men istället är det den äldre mannen som tar och får talutrymmet utan att nödvändigtvis ja något av substans att säga. Det är ett tydligt och ofta fint skildrat exempel på hur talartid ofta fördelas ojämställt. Harmlöst i en julkalender. Allvarligare när det är ett samhälleligt fenomen och när flickor och kvinnor får mindre att säga till om.

Pontus: Men okej om alla vore stumma då, om det vore en stumfilm?

Fredrik Eklöf: Visst, en kan också mäta hur mycket karaktärer syns. Det är upp till användaren att bestämma vad som ska mätas. Vi gör inte anspråk på att våra mätningar är fullständiga jämställdhetsanalyser.

Jan: Även om man håller sig till saken, kvinnors roller i media, så tycker jag att ni skjuter in er på fel mål. Årets julkalender har en ung klok flicka i huvudrollen, en kvinna som är skurken och till och med ”tomtevettingen” är kvinna. Att gubben Trippelhatt pladdrar på gör inte detta program till ett problem ur ett genusperspektiv, anser jag. Det är en trubbig analys. Med detta utspel tror jag att ni inte får fler människor med er. Och absolut ingen som såg dagens avsnitt kan hålla med er. Såg detta med min sjuåriga dotter, som älskar julkalendern.

Fredrik Eklöf: Det är bra att julkalendern luckrar upp normer. GenderTimer säger inte att #julkalendern är ojämställd. Vi säger bara att taltiden fördelas på ett sådant sätt att kvinnors och flickors taltid media i stort blir ännu mindre än den redan är.

Vad menar du förresten med att ”hålla med oss”? Hålla med oss om att män dominerar taltiden i de tolv första avsnitten?

Dessutom, är det inte extra intressant att ett program med det fokus på kvinnliga karaktärer som du beskriver får så skev taltidfördelning? För GenderTimer är det väldigt intressant.

#Julkalendern är inte dålig. Du och din dotter ska fortsätta njuta av den. Och det är just det här som är utmaningen om vi vill uppnå större jämställdhet. Saker vi älskar och gläds åt och som på många sätt är bra för oss, bidrar samtidigt till att fortsätta begränsa pojkars och flickors och kvinnors och mäns fulla potential.

Det handlar inte om att någon är ond eller att julkalendern måste läggas ner. Det handlar om att se vad det är vi har att arbeta med om vi vill förändra på lång sikt.

Jan: Jag skrev inte ”hålla med” utan ”få med”. Det är stor skillnad. Vill man uppnå samhällsförändringar är det senare det centrala, att man får människor med sig bakom förändringen. Ni går på fakta, där finns inget att hålla med om eller inte. Jag ifrågasätter inte era fakta, jag tror bara inte att just detta utspel får fler att engagera sig för ökad jämställdhet. Nej, det är inte ”extra intressant” att ett program med starka kvinnliga karaktärer har en skev taltidfördelning (även om jag tror att den skeva fördelningen i viss mån balanseras om gubben Trippelhatt får fortsätta ligga i sängen kommande avsnitt). Det visar bara att det finns fler faktorer än taltid att ta i beaktning när man värderar ett program. Jag har också jobbat en hel del med jämställdhetsfrågor och tror att vi delar en gemensam syn. Men jag håller inte med dig om att julkalendern ”begränsar pojkars och flickors och kvinnors och mäns fulla potential”. Även om era intentioner är goda, tycker jag att ni missar målet. Som pr-konsult ser jag er tanke med att gå på ett populärt program, för ökad uppmärksamhet. Men all pr är inte bra pr.

GenderTimer: Jan, jo du skrev ”Och absolut ingen som såg dagens avsnitt kan hålla med er”. Jag lutar åt att allting som inte medvetet bryter med en norm, bidrar till att upprätthålla den. Ett TV-program som Selmas Saga går med en del normer och stereotyper och utmanar andra. Så måste det vara. Det är inte fruktbart att bryta med allt på en gång. Därför bidrar Selmas Saga till att ”begränsa pojkars och flickors fulla potential”. Vi behöver orka se att begränsande och exkluderande normer smyger sig in överallt, även i saker som är bra. Det betyder inte att vi inte ska njuta av det som är bra. Bara att vi ska vara medvetna.

Jan: Aha, det var en annan kommentar. Såg man gårdagens program så var fördelningen av taltiden en annan än den ni mätte i de första tolv avsnitten. Tycker fortfarande att man bör se denna produktion i sin helhet när man gör bedömningen om den begränsar pojkars och flickors potential. Delar inte er analys denna gång. Men hoppas att ni fortsätter att mäta! Vill man förändra något så behöver man (oftast) kunna mäta det.


Mattias: Hoppas att alla som startade detta så kallade ”företag” och ni som kommer på allt skit som förstör hela december månad och även Julafton för väldigt väldigt många, hoppas ni får en jävligt pissig jul och den värsta julafton ni någonsin kommer att ha! GRINCH!!

GenderTimer: Förlåt Mattias, det var verkligen inte meningen att förstöra hela december månad för dig! Vi vill bara visa att saker och ting ofta är ojämställda även när vi tror att det inte är det. Vi hoppas verkligen att du kan hämta dig från vår mätning, så att du får en bra julafton trots allt dåligt som vi gjort. 😉


Det är tragiskt att ni inte inser att er trovärdighet är lika med noll när ni på vita listan godkänner ett program där kvinnor pratar 75 % av tiden, medan ni svartlistar ett program där män står för 60 % av pratet. Ni är inte ute efter jämställdhet, för er total dominans av kvinnor målet. Därför har jag bara en sak att säga: dra åt helvete med er tokfeministiska propaganda. Det är ett underbetyg åt vår samtid att ni kommer undan med denna skit. /Björn

Hej Björn, det är fler som ställt liknande frågor om hur vår lista fungerar. När vi skapat vår lista så utgår vi ifrån hur fördelningen ser ut i helhet. Alltså fördelning av alla program i svensk media. Då får kvinnor endast 30% av mediautrymmet. Därför placerar vi alla program som bidrar till att höja dessa 30% -> så att den ska gå mot målet som är 50%. Det innebär att ett program som har 74% representation bidrar till att öka helheten mot 50% eftersom majoriteten av alla program är manligt dominerade. Om dagens fördelning var 50/50 hade alltså vår vita och svarta lista sett annorlunda ut.

Det stämmer alltså inte att vi eftersträvar total dominans av kvinnor, det har vi aldrig sagt. Vi eftersträvar är 50/50 fördelning av mediautrymmet (överlag).

Tråkigt att du ger oss underbetyg, vi vill önska dig en god jul!


Ni måste vara det mest meningslösa undersökningsföretaget överhuvudtaget. Att lägga ner energi på vem som pratar mest i Adventskalendern borde kunna ge er pris för årets mest korkade undersökning. Skaffa er ett liv eller rikta in er på riktiga jämställdhetsfrågor som löner, kvinnors rätt till sin kropp etc etc. /Christer

Hej Christer,

Tråkigt att du tycker vår verksamhet, att bidra till ett mer jämställt samhälle, är meningslös. Alla våra mätningar syftar som sagt till att lyfta frågan om omedveten ojämställdhet. Vi håller däremot med dig om att det finns många viktiga jämställdhetsfrågor. Önskar dig en god jul!


Ni är nog det mest patetiska på den här jorden. Vem fan bryr sig vem som pratar mest i julkalendern. Det viktiga är väl att den är bra…

Glöm inte anmäla till diskrimineringsombudsmannen så ni gör bort er ännu mer! Min gamla farmor höll på att ramla av stolen så mycket som hon skrattade…..och så undrar man varför världen går åt helvete. Det här är en av anledningarna. Finns det inget viktigare att mäta än vilket kön som pratar mest i en julkalender? /Johan

Hej Johan, tråkigt att höra att du tycker vi är patetiska. Att mäta vilka som får mest taltid i enskilda program (som t.ex. julkalendern) tycker vi är intressant, men bara kopplat till hur talfördelningen ser ut överlag i all media. Men vi håller även med dig om att det är viktigt att julkalendern också är bra. Vi ser ingen anledning att anmäla den till diskrimineringsombudsmannen. Däremot glädjer det oss att vi kunde göra din farmor glad.

Som svar på din sista fråga så tycker vi det finns massor av saker som är viktigare än vem som pratar mest i julkalendern, men det ena utesluter inte det andra. Hoppas du får en fin jul!


Jämställdhet?  Konstigt är att man hamnar på vita listan så länge kvinnor hörs mer än 40% men om det blir tex mer än 60% (ett jobb för Berg och Sommarlo i Barnradion) borde det bli svarta listan igen… eller?? Jämställdhet är att sträva mot 50% i min värld. /Joakim

Hej Joakim, vi håller med om att den ser lite konstig ut i första anblicken. Men vår lista utgår från att fördelningen i helhet är 30/70 i dagsläget. D.v.s. kvinnor får bara 30% av mediautrymmet. Därför hamnar alla program som ökar fördelningen mot 50% på den vita listan. God jul!


Finns det något sätt man kan ödsla mer tid på än att mäta könsfördelningen i julkalendern? Kvinnorna i serien pratar dessutom mer än dom är tilldelade roller i serien. Dom står för 20% utav rollistan och pratar 28%. Det är ett slöseri på tid och pengar att ta reda på sån här värdelös information. Vad händer med filmer som har kvinnor som pratar 90% utav filmen? Blir dom också ”svartlistade” för att könsfördelningen är ojämn? Jag tycker ni bör se över det karriärsval ni gjort. Med vänlig hälsning, Christian.

Hej Christan, ja det finns en hel del man kan ödsla sin tid på. Det stämmer att rollistor och talfördelning inte alltid är samma siffra. Det är något vi ofta upptäcker när vi mäter program.

När vi skapat vår lista så utgår vi ifrån hur fördelningen ser ut i helhet. Alltså fördelning av alla program i svensk media. Då får kvinnor endast 30% av mediautrymmet. Därför placerar vi alla program som bidrar till att höja dessa 30% -> så att den ska gå mot målet som är 50%. Det innebär att ett program som har 90% representation bidrar till att öka helheten upp till 50%, detta eftersom majoriteten av alla program är manliga dominerade. Om dagens fördelning redan var 50/50 hade alltså vår vita och svarta lista sett annorlunda ut.

Vi önskar dig en god jul!


Förstår tanken med era vita resp svarta listor, men hur blir det då det tippar över åt andra hållet? Nä fokus på viktigare saker i världen, vem beställer sådan här listor, mediabolag, eller? Mvh/Jörgen (absolut jämlikhet är ett måste)

Hej Jörgen,

När vi skapat vår lista så utgår vi ifrån hur fördelningen ser ut i helhet. Alltså fördelning av alla program i svensk media. Då får kvinnor endast 30% av mediautrymmet. Därför placerar vi alla program som bidrar till att höja dessa 30% -> så att den ska gå mot målet som är 50%. Det innebär att ett program som har 74% representation bidrar till att öka helheten mot 50% eftersom majoriteten av alla program är manliga dominerade. Om dagens fördelning var 50/50 hade alltså vår vita och svarta lista sett annorlunda ut.

Vi har aldrig fått några beställningar på några listor. Men eftersom intresset är så stort så får vi kanske tänka om.

Hoppas du är nöjd med svaren. Vi önskar en god jul!


Ni måste vara helt skruvade i skallen /Jihan

Hej Jihan, vi får hoppas att vi inte är det. God jul!


Är ni på riktigt? /Magnus

Ja, det är vi. Vi arbetar med jämställdhet på arbetsplatser, och våra utbildare driver projekt mot våld mot kvinnor på Namibias landsbygd och för kvinnors rättigheter i Afghanistan.

Att vi också mäter en sådan sak som taltider i julkalendern beror på två saker.

Det ena är att kvinnor och flickor idag bara får en tredjedel av medieutrymmet. Det är ett tydligt exempel på hur kvinnors erfarenheter och röster fortfarande inte kommer fram. Det behöver ändras och vi vill få folk och programmakare att se att om de inte tänker aktivt på representation av olika kön, så bidrar de med största sannolikhet till fortsatt ojämställd representation.

Det andra skälet är att taltid ger väldigt bra exempel på hur vi upprätthåller eller deltar i ojämställdhet i vår vardag utan att ens lägga märke till det. Genom att bli medvetna om att ojämställdhet är något som händer medan vi tycker att vi är jämställda, får vi upp ögonen för att vi behöver titta på oss själva och hur vi själva bidrar till ojämställdhet. Det är det viktiga. Att lyfta saker som julkalendern hjälper oss att få ut det budskapet och starta samtal om jämställdhet.


Trams. Just det, trams. /Daniel

Hej Daniel, vi håller inte med om att representation i media eller i andra sammanhang är trams. God jul!


Hur idiotisk kan man bli. Mäta taltid efter 12 avsnitt! Vad jag vet är det 24 avsnitt i julkalendern. Har ni granskat er egen sida? Skriver män och kvinnor lika många ord här på er hemsida? Jag får väl räkna och säkert anmäla för att inte vara jämställda. /Lars

Hej Lars,

Tråkigt att du tycker vår mätning och vårt arbete med att avslöja omedveten ojämställdhet är trams.  Vi har inte haft anledning att granska vår hemsida. Men vi vet att orden är skrivna av nästan bara män. Hoppas du får en god jul!


 

Replik: Selma synliggör det osynliga

selma
Selma är inte bara modig och tar plats. Hon synliggör också det osynliga.

Selmas Saga är ett väldigt bra exempel på hur den omedvetna ojämställdheten fungerar, menar Fredrik Eklöf, jämställdhetskonsult och en av grundarna till GenderTimer.

Vi på GenderTimer gjorde en mätning av julkalendern ”Selmas Saga” som visade att pojkar och män dominerar taltiden. Som svar på detta skrev Johanna Gårdare, programchef och ansvarig utgivare för årets julkalender, att vår granskning missar helhetsbilden.

Johanna beskriver hur arbetsgrupp medvetet vridit och vänt på manus och rollbeskrivningar för att inte hamna i könsstereotypa fällor.

Noga genomtänkt hur kön skulle gestaltas och vilka karaktärsegenskaper och drivkrafter de skulle tilldelas. Resultatet är imponerande.

Vi gillar julkalendern, vi har stor respekt för SVTs medvetna arbete med jämställdhet och vi älskar Sofia Bachs Nordenstierne. Vi om några borde vara uppmärksamma på vem som inte bara syns utan också hörs i rutan. Intressant nog reflekterade inte ens vi själva över taltiden och dess fördelning förrän vi gjorde mätningen.

Johanna Gårdare har helt rätt i att taltid bara är en av flera viktiga parametrar. Men att pojkar och män talar på flickors och kvinnors bekostnad – utan att någon av oss märker det, det är ett samhällsproblem, det är odemokratiskt, ineffektivt och orättvist.

Det vore så mycket enklare om vi kunde lägga skulden på mansgrisar och de antifeministiska troll som nu högljutt klagar i sociala medier över vår mätning. Men i själva verket är vi alla, även jag, som arbetar med ledarskap och genus, dagligen med och upprätthåller samma normer som vi vill motverka.

Det gör inte oss till dåliga människor. Det visar bara hur djupt de här föreställningarna och attityderna sitter i vårt samhälle. Det är därför det går så långsamt att förändra dem.

Vi skapade GenderTimer för att uppmärksamma omedvetenheten.

En skev talfördelning gör inte heller Selmas Saga till ett dåligt program. Det kan tyckas hårt att ett genomtänkt program som detta placeras på vår svarta lista. De listorna har vi skapat för att vi vill att flickor och kvinnor på sikt ska ges samma utrymme i det offentliga rummet som män – inte i varje enskild produktion, men i stort.

Då behöver det bli lika normalt att taltiden i program domineras av kvinnor som att de domineras av män.

Taltiden i Selmas Saga belyser att ojämställdhet återskapas i situationer som vi upplever som normala eller till och med jämställda. Årets julkalender är sagan som synliggjorde den omedvetna ojämställdheten, den som sker mitt framför näsan på oss utan att vi lägger märke till den.

Fredrik Eklöf, jämställdhetskonsult och en av grundarna till GenderTimer.

Foto: svt.se

SRs julkalender Lyckoborgen hamnar på GenderTimers vita lista

Lyckoborgen

SVTs julkalender Selmas Saga hamnade på GenderTimers svarta lista. SRs julkalender
Lyckoborgen hamnar istället på GenderTimers vita lista eftersom den har en talfördelning som bidrar till att öka andelen kvinnor som hörs i media.

SRs julkalender är en berättelse om 9 åriga Sasha som, efter att ha öppnat en julklapp som egentligen inte är till henne, hamnar i den magiska världen Lyckoborgen.

För att få fram relevant statistik valde vi att summera samtliga rollers taltider från de första 12 avsnitten. Det enda kluriga med mätningen var att presentationsrösten (intro + outro) är en mansröst och frågan är om denna skall räknas in ”i programmet”. Resultatet skiljer sig något om vi exkluderar eller inkluderar denna röst.

När vi exkluderar presentationsrösten får kvinnorna 55,5 % av taltiden. Och när vi inkluderar presentationsrösten får kvinnorna 46,6 % av taltiden. Oavsett vilken av uppdelningarna vi väljer hamnar Lyckoborgen på GenderTimers vita lista eftersom programmet bidrar till att öka andelen kvinnor som hörs i media.

Resultat Lyckoborgen avsnitt 1-12:

Gemensam taltid kvinno-/tjejröster: 2681 sek
Gemensam taltid  mans-/pojkröster (exklusive presentationsrösten): 2151 sek
Gemensam taltid  mans-/pojkröster (inklusive presentationsrösten): 3069

Fördelning taltider:
Exklusive presentatör: Kvinnlig taltid 55,5 % (2681 sek) och manlig taltid 44,5 % (2151 sek)
Inklusive presentatör: Kvinnlig taltid 46,6 % (2681 sek) och manlig taltid 53,4 % (3069 sek)

Bild: sverigesradio.se

Ojämn talfördelning i Selmas Saga – Julkalendern 2016

Selmas Saga 2016I förra årets SVT-julkalender, Tusen år till julafton, var talfördelningen jämn mellan kvinnor och män. I år ser det annorlunda ut. Trots att ”Selmas saga” är döpt efter den kvinnliga huvudrollsinnehavaren, hörs kvinnor och tjejer endast drygt en fjärdedel av tiden. Årets julkalender hamnar därför på GenderTimers svarta lista eftersom den bidrar till fortsatt underrepresentation för kvinnor i media.

SVTs julkalender 2016 handlar om Selma (Ester Vuori) och uppfinnaren Efraim von Trippelhatt (Johan Ulveson) som ger sig ut på en riktig äventyrsresa. Deras uppdrag är att hitta Tomtens rike.

Könsfördelningen i antal personer är relativt jämn. Det är svårt att sätta exakta siffror på antal kvinnliga respektive manliga skådespelare som får höras. Detta eftersom det är många statister som säger enstaka meningar. De längsta taltiderna får de två huvudkaraktärerna Selma och Trippelhatt.

Dock visar det sig vara en ojämn fördelning sett till vilka som hörs mest. Vår mätning visar att männen/pojkarna (som hörs 72,4 % av tiden) får betydligt mer taltid än kvinnorna/tjejerna (som endast hörs 27,6 % av tiden).

Vår första mätning, efter de 12 första avsnitten, visade att männen/pojkarna hördes 72,4 % av tiden medan kvinnorna/tjejerna endast hördes 27,6 % av tiden. I vår slutliga mätning, efter alla 24 avsnitten, ökade kvinnornas/tjejernas andel till 35,8 %. Det som gjorde den största förändringen i den senare hälften var, enligt vår bedömning, att fler kvinnliga roller fick större talutrymme (bl.a. en tomtevetting spelad av Shima Niavarani).

Efter att det här inlägget väckt en häftig debatt (i medier och sociala medier) skrev Johanna Gårdare (19/12), programchef och ansvarig utgivare av årets julkalender, ett svarsinlägg på SVTs blogg. Därefter skrev GenderTimer och Fredrik Eklöf en replik på SVT Opinion. Ämnet har även tagits upp i bl.a. TV4 och diskuterats i podcasten Della Sport.

Resultat efter avsnitt 1-12 (publicerat 15/12):

Gemensam taltid kvinnor + tjejer: 1033 sek (27,6 %)
Gemensam taltid män + pojkar: 2705 sek (72,4 %)

Resultat efter avsnitt 1-24 (publicerat 27/12):

Gemensam taltid kvinnor + tjejer: 2476 sek (35,8 %)
Gemensam taltid män + pojkar: 4443 sek (64,2 %)

Bild: Filmparadiset