Månadsarkiv: december 2016

Juliga mansgrisar, antifeministiska troll och seriösa samtal

svar
Frågor och svar om GenderTimers mätning av SVTs julkalender 2017

Vår mätning av julkalendern Selmas Saga har fått stor uppmärksamhet de senaste dagarna. En mätning som, precis som alla våra mätningar, syftar till att exemplifiera att talfördelningen ofta är ojämställd utan att vi tänker på det.

Många har hört av sig med frågor och intresset för GenderTimer har varit enormt.  Därför presenterar vi här frågor och svar så att fler kan ta del av samtalet som vi skapat.

Jämställdhetsfrågan väcker många känslor, särskilt i juletid verkar det som. Orden “mansgris” och “antifeministiska troll” i vår rubrik syftar inte på alla som kommenterat och resonerat med oss. Det har kommit många insiktsfulla frågor och förslag. Även de som låter arga för att vi mätt talartidsfördelningen i ett program vill vi försöka få till samtal med. Vi vet att även bakom de mest trolliga kommentarerna finns det ofta en eller flera viktiga tankar.

Vi har anonymiserat namnen på dem som svarat till oss privat.  

Fortsätt läsa Juliga mansgrisar, antifeministiska troll och seriösa samtal

Replik: Selma synliggör det osynliga

selma
Selma är inte bara modig och tar plats. Hon synliggör också det osynliga.

Selmas Saga är ett väldigt bra exempel på hur den omedvetna ojämställdheten fungerar, menar Fredrik Eklöf, jämställdhetskonsult och en av grundarna till GenderTimer.

Vi på GenderTimer gjorde en mätning av julkalendern ”Selmas Saga” som visade att pojkar och män dominerar taltiden. Som svar på detta skrev Johanna Gårdare, programchef och ansvarig utgivare för årets julkalender, att vår granskning missar helhetsbilden.

Johanna beskriver hur arbetsgrupp medvetet vridit och vänt på manus och rollbeskrivningar för att inte hamna i könsstereotypa fällor.

Noga genomtänkt hur kön skulle gestaltas och vilka karaktärsegenskaper och drivkrafter de skulle tilldelas. Resultatet är imponerande.

Vi gillar julkalendern, vi har stor respekt för SVTs medvetna arbete med jämställdhet och vi älskar Sofia Bachs Nordenstierne. Vi om några borde vara uppmärksamma på vem som inte bara syns utan också hörs i rutan. Intressant nog reflekterade inte ens vi själva över taltiden och dess fördelning förrän vi gjorde mätningen.

Johanna Gårdare har helt rätt i att taltid bara är en av flera viktiga parametrar. Men att pojkar och män talar på flickors och kvinnors bekostnad – utan att någon av oss märker det, det är ett samhällsproblem, det är odemokratiskt, ineffektivt och orättvist.

Det vore så mycket enklare om vi kunde lägga skulden på mansgrisar och de antifeministiska troll som nu högljutt klagar i sociala medier över vår mätning. Men i själva verket är vi alla, även jag, som arbetar med ledarskap och genus, dagligen med och upprätthåller samma normer som vi vill motverka.

Det gör inte oss till dåliga människor. Det visar bara hur djupt de här föreställningarna och attityderna sitter i vårt samhälle. Det är därför det går så långsamt att förändra dem.

Vi skapade GenderTimer för att uppmärksamma omedvetenheten.

En skev talfördelning gör inte heller Selmas Saga till ett dåligt program. Det kan tyckas hårt att ett genomtänkt program som detta placeras på vår svarta lista. De listorna har vi skapat för att vi vill att flickor och kvinnor på sikt ska ges samma utrymme i det offentliga rummet som män – inte i varje enskild produktion, men i stort.

Då behöver det bli lika normalt att taltiden i program domineras av kvinnor som att de domineras av män.

Taltiden i Selmas Saga belyser att ojämställdhet återskapas i situationer som vi upplever som normala eller till och med jämställda. Årets julkalender är sagan som synliggjorde den omedvetna ojämställdheten, den som sker mitt framför näsan på oss utan att vi lägger märke till den.

Fredrik Eklöf, jämställdhetskonsult och en av grundarna till GenderTimer.

Foto: svt.se

SRs julkalender Lyckoborgen hamnar på GenderTimers vita lista

Lyckoborgen

SVTs julkalender Selmas Saga hamnade på GenderTimers svarta lista. SRs julkalender
Lyckoborgen hamnar istället på GenderTimers vita lista eftersom den har en talfördelning som bidrar till att öka andelen kvinnor som hörs i media.

SRs julkalender är en berättelse om 9 åriga Sasha som, efter att ha öppnat en julklapp som egentligen inte är till henne, hamnar i den magiska världen Lyckoborgen.

För att få fram relevant statistik valde vi att summera samtliga rollers taltider från de första 12 avsnitten. Det enda kluriga med mätningen var att presentationsrösten (intro + outro) är en mansröst och frågan är om denna skall räknas in ”i programmet”. Resultatet skiljer sig något om vi exkluderar eller inkluderar denna röst.

När vi exkluderar presentationsrösten får kvinnorna 55,5 % av taltiden. Och när vi inkluderar presentationsrösten får kvinnorna 46,6 % av taltiden. Oavsett vilken av uppdelningarna vi väljer hamnar Lyckoborgen på GenderTimers vita lista eftersom programmet bidrar till att öka andelen kvinnor som hörs i media.

Resultat Lyckoborgen avsnitt 1-12:

Gemensam taltid kvinno-/tjejröster: 2681 sek
Gemensam taltid  mans-/pojkröster (exklusive presentationsrösten): 2151 sek
Gemensam taltid  mans-/pojkröster (inklusive presentationsrösten): 3069

Fördelning taltider:
Exklusive presentatör: Kvinnlig taltid 55,5 % (2681 sek) och manlig taltid 44,5 % (2151 sek)
Inklusive presentatör: Kvinnlig taltid 46,6 % (2681 sek) och manlig taltid 53,4 % (3069 sek)

Bild: sverigesradio.se

Ojämn talfördelning i Selmas Saga – Julkalendern 2016

Selmas Saga 2016I förra årets SVT-julkalender, Tusen år till julafton, var talfördelningen jämn mellan kvinnor och män. I år ser det annorlunda ut. Trots att ”Selmas saga” är döpt efter den kvinnliga huvudrollsinnehavaren, hörs kvinnor och tjejer endast drygt en fjärdedel av tiden. Årets julkalender hamnar därför på GenderTimers svarta lista eftersom den bidrar till fortsatt underrepresentation för kvinnor i media.

SVTs julkalender 2016 handlar om Selma (Ester Vuori) och uppfinnaren Efraim von Trippelhatt (Johan Ulveson) som ger sig ut på en riktig äventyrsresa. Deras uppdrag är att hitta Tomtens rike.

Könsfördelningen i antal personer är relativt jämn. Det är svårt att sätta exakta siffror på antal kvinnliga respektive manliga skådespelare som får höras. Detta eftersom det är många statister som säger enstaka meningar. De längsta taltiderna får de två huvudkaraktärerna Selma och Trippelhatt.

Dock visar det sig vara en ojämn fördelning sett till vilka som hörs mest. Vår mätning visar att männen/pojkarna (som hörs 72,4 % av tiden) får betydligt mer taltid än kvinnorna/tjejerna (som endast hörs 27,6 % av tiden).

Vår första mätning, efter de 12 första avsnitten, visade att männen/pojkarna hördes 72,4 % av tiden medan kvinnorna/tjejerna endast hördes 27,6 % av tiden. I vår slutliga mätning, efter alla 24 avsnitten, ökade kvinnornas/tjejernas andel till 35,8 %. Det som gjorde den största förändringen i den senare hälften var, enligt vår bedömning, att fler kvinnliga roller fick större talutrymme (bl.a. en tomtevetting spelad av Shima Niavarani).

Efter att det här inlägget väckt en häftig debatt (i medier och sociala medier) skrev Johanna Gårdare (19/12), programchef och ansvarig utgivare av årets julkalender, ett svarsinlägg på SVTs blogg. Därefter skrev GenderTimer och Fredrik Eklöf en replik på SVT Opinion. Ämnet har även tagits upp i bl.a. TV4 och diskuterats i podcasten Della Sport.

Resultat efter avsnitt 1-12 (publicerat 15/12):

Gemensam taltid kvinnor + tjejer: 1033 sek (27,6 %)
Gemensam taltid män + pojkar: 2705 sek (72,4 %)

Resultat efter avsnitt 1-24 (publicerat 27/12):

Gemensam taltid kvinnor + tjejer: 2476 sek (35,8 %)
Gemensam taltid män + pojkar: 4443 sek (64,2 %)

Bild: Filmparadiset

29,2% kvinnor kommer till tals i nyhetsmedier

Rättviseförmedlingen Rättvisaren 2016

I veckan släppte Rättviseförmedlingen sin rapport ”Rättvisaren 2016”. Den syftar till att analysera vilka som får synas och höras i nyhetsartiklar i svensk nyhetsmedia. Urvalet i studien var 1200 slumpmässigt utvalda webbartiklar från 11 stora nyhetssajter* under 2016. Fördelningen i denna rapport visar sig vara ungefär densamma som rapporten ”Räkna med kvinnor 2015” (som studerat nyheter i både tv, radio och press).

Resultaten från Rättvisaren 2016 visar bl.a. att:

  • 29,2 procent av personerna som kommer till tals i svenska medier är kvinnor.
  • 8,1 procent av personerna som kommer till tals i svenska medier har utomnordisk bakgrund
  • Kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund är kraftigt underrepresenterade i nyheter om ekonomi och näringsliv

I Rättvisaren 2016 har fokus även lagts på att studera vilka som får höras som experter. Expertroller i nyhetsmedia är en form av maktposition eftersom de ofta får förklara och leverera ”sanningar”. Val av experter sänder därför en viktig signal till nyhetskonsumenterna.

Resultaten Rättvisaren 2016 om expertrollerna visar att:

  • 29.9 procent av experterna som får komma till tals i svenska medier är kvinnor.
  • 8 procent av experterna har utomnordisk bakgrund.
  • Den vanligaste experten är en forskare eller någon annan som arbetar på högskola eller universitet
  • Stereotyperna om vilka ämnen som är traditionellt kvinnliga och manliga påverkar vem som får kommentera dem. 25,5 procent av experterna som fick kommentera politik och ekonomi var kvinnor, medan motsvarande siffra för experterna som fick kommentera sjukvård och utbildning var 43,4 procent.

Se rapporten i sin helhet här. Se Rättviseförmedlingens sammanfattning här.

Bild: Rattviseformedlingen.se

* Aftonbladet, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Metro, Nyheter 24, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio (sr.se), Sveriges Television (svt.se/nyheter) och Sydsvenskan.